← Seoul Onggi-konsert · konsertens huvudsida

Hantverket

Onggi: de andande krukorna bakom koreansk fermentering

Vad onggi-lergkärl är, hur de bränns, varför kockar litar på dem för kimchi och sojasås, och varför en konsert kan låna deras namn.

Av Seoul Onggi Concert Guide · fakta senast kontrollerade

Reservera min plats ↗

Snabbt svar

Onggi är koreanska lergodskrukor som i århundraden använts för att förvara och fermentera mat, och vars porösa lera släpper igenom luft genom väggen samtidigt som vätskan stannar kvar. Wikipedia säger att de sträcker sig från oglaserade krukor brända vid cirka 600 till 700 grader Celsius till mörkglaserade som bränns över 1 100, och att de bär smeknamnet andande krukor. Konserten på den här sidan är uppkallad efter dem, och dess bokningssida tillskriver krukorna att de ger rummet naturlig resonans, så en liten kunskap om hantverket förklarar namnet.

Vad onggi är

Två stora onggi-lergkärl med lock, ett brunt med inristade bågar och ett mörkgrått, framför ett spröjsat fönster
Två stora onggi-krukor som ställts ut på British Museum. · Photo: 14GTR, CC0, via Wikimedia Commons

Wikipedia definierar onggi som lerkärl som i stor utsträckning använts som bords- och förvaringskärl i Korea. Ordet omfattar två breda familjer: oglaserat lergods bränt vid cirka 600 till 700 grader Celsius, och keramik med mörkbrun glasyr bränd över 1 100 grader. Efter storlek bär de olika namn: danji för de små krukorna, hangari för de medelstora och dok för de stora kärlen. Artikeln tillägger att onggi använts oavbrutet från förhistoriska koreanska stater till idag, även om de numera mest förekommer som traditionell förvaring och prydnad, och att den moderna formen härstammar från Joseon-eran. En museimonter med dem ser alldaglig ut, men var och en speglar leran, klimatet och sedvänjorna i sin region.

Varför leran andas

Det utmärkande draget är porositeten. Wikipedia förklarar att onggi har en mer mikroporös struktur än porslin, och att en stor mängd sand tillsätts i lermassan före bränningen, vilket skapar passager för luft. En glasyr gör ytan vattentät, så luft men inte vatten passerar genom kärlet, en egenskap som koreaner beskriver som att onggi andas. Den kvaliteten är anledningen till att kärlet lämpar sig för fermentering. Livsmedel som vanligen tillverkas i onggi, listar artikeln, omfattar gochujang, doenjang, kimchi och sojasås, och den säger att ett välgjort kärl kan ge fermenterad mat en optimalt mogen kvalitet. Porositeten är kort sagt kärlets funktionsprincip och inte en brist.

Jangdokdae och hushållet

Stora onggi förvarades traditionellt på en jangdokdae, en upphöjd plattform nära huset, enligt Wikipedia. Den detaljen säger något om hur centrala krukorna var i vardagslivet: de stod i det fria, intill hemmet, och rymde de såser och pastor som satte smak på ett helt års måltider. Artikeln noterar att Korea länge varit känt för fermenterade livsmedel, och citerar ett avsnitt ur De tre kungarikenas krönika om att Goguryeo-folket hade en sed att tillverka fermenterade livsmedel. Uppgifter från Joseon-perioden listar också onggi-hantverkare som arbetade vid institutioner, så yrket har en dokumenterad historia som sträcker sig århundraden tillbaka.

Att göra ett kärl

Onggi tillverkas av specialister som kallas onggijang. Wikipedia beskriver en metod där fin lera tvättas för att avlägsna sand och föroreningar, torkas i solen, tvättas med en lutlösning och torkas igen, innan en glasyr appliceras och ett mönster, som orkidé eller gräs, ritas på kroppen. Kärlet lufttorkas sedan, bränns i en ugn och färdigställs. En annan metod ältar leran, skär den i tegelstenar, bankar den till plankor och bygger formen på en skiva, där skivans hastighet och händernas rörelser avgör formen. Artikeln anger att krukornas utformning varierar efter region och klimat.

Ett hantverk som nästan försvann

Efter 1960-talet, säger artikeln, tycktes keramikkulturen sannolikt försvinna eftersom plast- och rostfria behållare hade kommit. Som svar utsåg kulturministeriet onggi till mänsklig kulturarvsegendom i maj 1989, och 1990 utsågs onggijang till immateriellt kulturarv nr 96. Dessa två steg är anledningen till att onggi fortfarande tillverkas för hand idag, och till att festivaler och byar ägnade åt dem finns. Krukorna som visas på museer, som paret fotograferat på British Museum på denna sida, är de tysta överlevarna från den räddningen.

Varför en konsert lånar namnet

Humanscale Onggi Concert har tagit sitt namn från dessa krukor. Dess bokningssida säger att rummet inte använder några mikrofoner, och att onggi ger framträdandet dess naturliga resonans. Ett stort tomt kärl fungerar onekligen som resonanslåda, så idén är trovärdig, även om denna guide inte kan verifiera hur krukorna är arrangerade i rummet eller hur mycket de formar ljudet. Vad namnet däremot berättar är andan: ett framträdande som ska kännas handgjort, nära och oamplifierat, i stil med ett hantverk som självt är handgjort och värderas för det som händer inuti det. Om du njuter av kvällen är krukorna på ett museum i Seoul eller i ett koreanskt kök värda en andra titt.

Vanliga frågor

Är onggi samma sak som kimchikrukor?

Kimchi är en vanlig mat som tillagas i onggi, men krukorna förvarar också sojasås, gochujang och doenjang, enligt Wikipedia.

Vad står det på bokningssidan om krukorna?

Att onggi ger föreställningen dess naturliga resonans, så inga mikrofoner används.

Tillverkas onggi fortfarande idag?

Ja. Wikipedia beskriver hur hantverket utsågs till kulturarv 1989 och 1990, vilket hjälpte det att överleva.

Reservera min plats ↗

Källor

  1. GetYourGuide listing: the Humanscale Onggi Concert
  2. Wikipedia article: Onggi
  3. Wikipedia article: Jangdokdae
  4. Wikipedia article: Korean pottery and porcelain
Reservera min platsGratis avbokning · Reservera nu, betala senare